Wage Slaves av Daria Bogdanska
Jag hade hört om Wage Slaves flera gånger innan jag läste den, första gången genom ett litet torftigt provsmak i Galago. Jag hade hört om hur otroligt bra den skulle vara och hur människor höll sig borta från wage-slaves-ställena i Malmö. När jag väl läste den blev jag både positivt överraskad och möjligtvis lite besviken.
Berättelsen om Daria som flyttar från Polen till Malmö intresserar mig direkt. Porträttet av hur öppna gränser inom EU är allt annat än öppna är lättillgängligt och vardagligt, vilket gör att man sympatiserar med allt krångel som hon går igenom.
Jag vet inte vad jag hade förväntat mig som skapade någon slags besvikelse inom mig. Kanske hade jag tänkt att det skulle vara "ännu värre". Eftersom jag hört hur människor jobbat flr 45kr/h på ställen som Subway. Kanske hade jag velat ha ännu djupare bild av den maktbalans och beroendeställning som människor utan personnummer i Sverige hamnar i. Darias perspektiv är lagom, jag ville nog ha mer.
Samtidigt tycker jag om den väldigt mycket. Jag gillar Bogdanskas stil, och hur porträtteringen av ett väldigt utsatt liv kan kännas så vardagligt. Viktigt och bra.